imagineonedirection

 

”Good morning sunshine!” kvittrade mamma glatt samtidigt som hon tog upp rullgardinen. ”It’s time to get up. It’s a beautiful day and you have to go to school.” Jag satte mig trött upp i sängen samtidigt som jag var tvungen att gnugga mina ögon som blev tårögda utav det starka solljuset. Jag kisade bort mot henne med en fundersam rynka i pannan. Varför väckte hon mig idag? Jag skulle ha varit uppe före henne med tanke på att hon började sent. Jag tittade efter min mobil på nattduksbordet innan jag sträckte mig efter den och tryckte på mittenknappen så att skärmen lös upp. Mina ögon förstorades till dubbelt när jag insåg att klockan var halv åtta då jag började tio över. Hastigt kastade jag bort täckte ifrån min kropp innan jag skyndade mig upp ur sängen för att ta på mig mina kläder. I ögonvrån såg jag hur mamma tittade frågande på mig. 

”I overslept mom.” mumlade jag samtidigt som jag drog på mig ett par blåa jeans. 

”Oh.. I’ll go down and make you a sandwich that you can eat on your way to school.” sa hon milt innan hon skyndade sig ut från mitt rum. Hastigt rollade jag deodorant under armarna innan jag tog på mig en vit blus och skyndade mig vidare till spegeln. Jag studerade min egna spegelbild och såg en trött tjej med påsar under ögonen. Jag suckade trött innan jag tog concealer under ögonen. ”The sandwich is done, it’s on the kitchen table.” sa mamma som kikade in i mitt rum. 

”Okay, thanks mom.” svarade jag samtidigt som jag hade börjat dra på mascaran på mina ögonfransar.  

”When do you have to leave?” frågade hon samtidigt som hon studerade mig när jag använde mig utav mascaran. Jag sneglade över mot min mobil innan jag sträckte mig efter den för att se hur mycket tid jag hade kvar. 

”Twenty minutes.” Jag lade ifrån mig mascaran och backade ett steg ifrån spegeln för att granska mig själv. Mitt hår såg ut som ett enda stort fågelbo. ”Can’t you give me a drive?” frågade jag samtidigt som jag funderade på vad jag skulle göra med håret. 

”I’m sorry honey. I wish I could but I have a lot of things to do before I have to go to work.” 

”It’s fine.” suckade jag innan jag borstade igenom håret och satte upp det i en lös hästsvans. Jag slängde min bruna väska över axeln innan jag gav mig själv ett leende i spegeln som sedan snabbt försvann. ”I got to go now mom. See you later.” Jag pussade henne snabbt på kinden innan jag skyndade mig ner för trappan. Jag tog på mig mina converse innan jag hämtade smörgåsen i köket och sedan med snabba steg klev ut genom ytterdörren.

 

Jag tog upp min mobil ur fickan och såg att jag bara hade fem minuter på mig innan jag började vilket gjorde att jag nästan småsprang till mitt skåp. Det var fullt i de trånga korridorerna och det var ingen som hade vett att flytta på sig när man kom i full fart utan det var bara att zick-zacka sig fram. Höger, sedan vänster och sedan höger lika fort igen. Några jobbiga minuter senare var jag framme vid mitt skåp. Varm och irriterad öppnade jag min skåpsdörr och så fort den hade öppnats så ramlade alla mina skolböcker ut på mig. Chockat tittade jag upp på mitt skåp där jag satt på golvet och masserade mitt huvud som precis hade blivit misshandlat utav mina böcker. Plötsligt hörde jag ett högt flabb bakom mig vilket fick mig att hastigt vrida huvudet. Där stod DeAnna som försökte hålla sig för skratt. 

”Are you okay Rock?” frågade hon samtidigt som hon sträckte ut sin hand. 

”Yeah I’m okay.” mumlade jag surt innan jag tog tag i hennes hand och drog mig upp. Hon bet sig i underläppen och jag såg tydligt hur hon försökte tvinga sig själv att inte skratta men jag kunde själv inte låta bli så strax därefter brast vi båda ut i ett högt skrattanfall. Efter några sekunder torkade jag bort tårarna från mina kinder och tittade in i mitt skåp där jag såg att hyllan hade gått sönder så det var därför böckerna hade ramlat ut. Vi hjälptes åt att ta upp mina böcker och sedan trycka in dem så gott vi kunde. 

”That look...” DeAnna avbröt sig själv och vi båda tittade in i mitt skåp där det såg ut som en enda stor röra. ”..nice.” Vi båda brast ut i skratt igen innan mitt leende hastigt försvann. Jag tog upp min mobil och insåg att det bara var två minuter kvar innan jag började. Jag tog snabbt ut boken jag behövde innan jag smällde igen skåpet. 

”I got to hurry, I’ll start in two minutes.” mumlade jag samtidigt som jag tog upp min väska, som skulle vara tvungen att hänga med mig resten utav dagen därför att den inte fick plats i skåpet, från golvet och slängde den över axeln. 

”I just have to ask you something.” sa DeAnna snabbt och tog tag i min arm som jag snabbt ryckte loss ur hennes grepp. 

”Can’t we take that later?” frågade jag samtidigt som jag backade ifrån henne med snabba steg. ”Don’t we have lunch together today? We can take that then.” Hon nickade snabbt till svar innan jag vände mig om och kände hur jag gick in i någon. Min bok föll ur mitt grepp och jag kände att jag fick ont i min ena arm. ”I’m sorry.” sa jag förvirrat samtidigt som jag skakade på huvudet med blicken i golvet och böjde mig ner för att ta upp boken. 

”It’s okay.” svarade personen vars röst jag genast kände igen vilket fick mig att hastigt resa mig upp igen. Jag tittade in i Zayns bruna ögon samtidigt som jag kände hur mitt hjärta hoppade över ett slag innan jag snabbt skyndade mig därifrån.

 

Jag klev in i den fyllda matsalen där jag sedan ställde mig i kön för att ta åt mig utav maten som serverades. Ett svagt kurrande hördes i min mage samtidigt som jag tog upp en tallrik och lät mattanten lägga upp mat på min tallrik. Min blick fastnade på hennes ansikte där några fjun växte på kinderna samt en tunn mustasch och ett stort födelsemärke på vänsterkinden där man tydligt såg att ett hårstrå växte fram. Hennes ögonbryn var nästan helt ihop växta och hennes gråa hår låg tätt packat i hårnätet. Hon såg ut som en stor, tjock man. Jag tittade på henne med en stor rynka i pannan. Plötsligt tittade hon upp och mötte min blick. Jag försökte mig på ett vänligt leende men det enda jag fick tillbaka var en grymtning. 

”Oookay.” mumlade jag tyst för mig själv och drog ut på o:et samtidigt som jag vände mig om och letade efter DeAnna. I ögonvrån såg jag någon som satt och vinkade hej vilt vilket fick mig att vända mig om mot det hållet. Där satt hon och vinkade med armarna i luften alldeles ensam vid det runda bordet. Hennes bruna, långa hårsvall svajade när hennes armar åkte fram och tillbaka och ett perfekt, vitt leende framhävdes när vi mötte varandras ögon. Hon var väldigt vacker och jag kunde inte låta bli att vara avundsjuk. Några killar från andra bordet tittade på henne och log samtidigt som de viskade med varandra. Jag skakade lätt på huvudet samtidigt som jag inte kunde undgå att skratta. Jag gick fram till bordet och slog mig ner bredvid henne. 

”Hello there your sexy thing.” sa hon flirtigt och log mot mig. 

”Well hello.” svarade jag och gav henne en blinkning. Vi båda skrattade lätt åt varandra. ”Was it good?” Jag tittade på hennes mat samtidigt som jag upp min gaffel. Hon ryckte lätt på axlarna till svar. ”I’ll take that one as a no.” Jag lade ifrån mig gaffeln och tog istället en klunk utav juicen som jag hade med mig. 

”Have you done something with your hair? It looks lighter.” frågade hon plötsligt samtidigt som hon tog tag i en hårslinga från min hästsvans och studerade den. 

”It’s because of the sun.” svarade jag med ett leende. Hon nickade förstående innan hon släppte ner den och tog upp sitt vattenglas från bordet. ”What did you want to ask by the way?” Jag gav henne en frågande blick samtidigt som jag tog in ett salladsblad i munnen. 

”Oh yeah..” Hon tittade tveksamt ner i tallriken vilket fick mig att rynka pannan. Hon satt så i några sekunder men för mig kändes det som timmar. 

”Have I done something?” frågade jag osäkert vilket fick henne att hastigt titta upp. 

”No, no!” svarade hon samtidigt som hon viftade med händerna. Hon tittade en stund på mig innan hon plötsligt log ett gigantiskt leende. ”Do you want to hang out on saturday? Just you and me? Do something fun, maybe we can go out for a walk and have a picnic?” Hon svamlade fram allting så fort så att jag var tvungen att tänka efter om vad hon hade sagt innan jag nickade glatt. 

”Of course we can. It would be fun.” Vi båda log stort mot varandra innan vi fortsatte att äta.

                                                                                                                                                                            

Här har ni kapitel 45! Kom ut snabbare än vanligt, inte 2 veckor iallafall hehe.. Hope you like it! 

Tack för kommentarerna på förra kapitlet, not so many men det förvånar mig inte. Har inte varit speciellt aktiv så jag är inte värd så många haha. Men jag är jätte tacksam till er som gör det, varenda ord betyder mycket för mig. Blir väldigt motiverad utav era kommentarer så kram på er! :)

xxx