17:34:00
Confessions of a broken heart - Kapitel 7
Med ett rejält dunkande i huvudet öppnade jag mitt kalla skåp så att jag kunde ta ut böckerna till första lektionen. Jag hade tagit en smärtstillande tablett på morgonen men mitt onda huvud ville inte sluta dunka. Med trötta ögonen läste jag vad det stod på böckernas baksida tills jag hittade min fysik bok. Jag tog ut den och lade den mjukt på min arm innan jag tryckte den mot bröstet. Jag räckte upp min hand och placerade den på översta hyllan i skåpet. Den sökte desperat efter en penna men lyckades inte hitta någon. Min arm flög ner från hyllan och hängde sedan löst längs min kropp samtidigt som en hög suck for ur min mun.
”Leah!” hörde jag plötsligt en väl igenkänd röst ropa vilket fick mig att hoppa till.
”Sophia! My savior!” utbrast jag när den långa figuren hade ställt sig bredvid mig. Hon gav mig en frågande blick. ”I need my pen..” Jag pekade längst upp på hyllan vilket fick henne att börja skratta innan hon tog upp sin arm och tog fram en. ”Thanks.” suckade jag och tog tacksamt emot den.
”Leah..” började hon osäkert.
”Yeah?” Jag höjde mina ögonbryn samtidigt som jag bet mig löst i underläppen.
”I’ve done it..” Min panna rynkades och mitt ena ögonbryn for automatiskt upp.
”Done wha...” Mina ögon blev som stora tefat samtidigt som hon löst nickade på sitt huvud. ”Have you done it?!” utbrast jag glatt vilket fick henne att dra på smilbanden. ”Oh my God, has he answer it?!”
”I don’t know.” svarade hon och ryckte på axlarna. ”I haven’t dared..”
”Are you crazy?! Look if he has answered!” Hon nickade hastigt innan hon fumlade upp sin mobil ur fickan så att hon höll på att tappa den. Jag log diskret samtidigt som hon klickade sig in på twitter. Jag lutade mig nyfiket över hennes arm och kikade på hennes skärm.
”Move your big head Leah, I can't see anything.” skrattade hon. Jag log hastigt innan jag såg att Sophia hade fått en nytt meddelande. Jag tittade upp på henne och insåg att hon redan tittade på mig med stora ögon och en o-formad mun. Med ett snabbt finger klickade hon fram det nya meddelandet.
”It’s from him!!” utbrast vi båda två gällt. Hon tryckte upp sin mobil nära ansiktet och hennes klara och blåa ögon studerade noga innehållet.
”I want to read it.” sa jag medan jag ställde mig desperat på tå och försökte se vad som stod men hon flyttade undan mobilen.
”I want to read it first.” En djup suck lämnade min mun innan jag började stampa otåligt med min fot. Hennes ögon gled upp och ned, från sida till sida.
”Did he wrote you a novel? Come on.” utbrast jag otåligt vilket fick henne att skrattande vifta bort mig med sin hand. Efter en stunds läsande till räckte hon över mobilen till mig. Jag läste snabbt igenom de få rader som stod där innan jag fick läsa igenom det igen då min hjärna inte fångade upp alla ord. ”Hi Sophia! Of course I remember you, who could forget the funny blonde one. I’m really, really good! How are you?? And I’m having the best time here, just chilling around. A little tired tough! I’m glad that you wrote. I’m waiting for an answer from you :) ” Ett brett leende smög sig upp på mina läppar innan jag tittade på Sophia.
”I can’t believe this! What did I told you? I knew he would answer, I’m always right.” sa jag stolt och tryckte hennes mobil mot bröstet. Hon skrattade lätt innan hon tog tillbaka sin mobil och läste igenom meddelandet ännu en gång.
”I can’t believe this either. I’d never thought he would answer. It feels like I’m in a dream.” Ett lågt fnitter lämnade hennes mun samtidigt som hon tittade på mig med drömmande ögon.
”Aw Soph..” skrattade jag. ”You sound like you’re in looove.” Jag drog ut extra på o:et vilket fick henne att himla med ögonen.
”Ha ha Leah.” mumlade hon innan hon smällde till mig löst på armen vilket fick smärta att ila igenom armen. Jag pressade samman mina läppar för att inte visa hur ont det gjorde när hon hade träffat blåmärket jag fått utav min pappa. ”But what should I answer?” Jag tittade hastigt upp på henne och försökte ta in det hon precis hade frågat innan jag snabbt ryckte på axlarna.
”I have no idea. Write some questions and try to be funny.” föreslog jag. Hon plutade med underläppen samtidigt som hon studerade det tomma meddelandet hon hade tagit fram på sin mobil.
”No.. I’m idealess..” svarade hon vilket fick mig att höja på ögonbrynet innan ett lågt skratt for ur min mun.
”That was a new word. Idealess..”
”Well I try.” skrattade hon. ”But seriously I don’t know what to write.” Vi båda tittade på det tomma meddelandet på mobilen med fundersamma rynkor i pannorna. ”Wait I think I got it.” utbrast hon plötsligt samtidigt som hon tryckte upp sin mobil nära sitt ansikte och lät sina tummar svepa över de små tangenterna. ”Whaaaaat..” började hon och drog ut extra långt på a:et samtidigt som hon skrev färdigt meningen. ”..do you think about this?” Hon räckte över mobilen och jag läste snabbt igenom raderna hon hade skrivit. ”Really glad to hear you are having a good time! I’m really good as well, especially when I saw that you had answer me. I thought that you wouldn’t see it but you did..obviously haha. So what are you going to do on your free time? Beside from chilling :)”
”That was good.” svarade jag med ett leende på läpparna.
”Are you sure?” frågade hon osäkert samtidigt som jag räckte över mobilen till henne.
”Yeah, send it before you regret it.” Hon nickade hastigt till svar. Jag studerade hennes glada ansikte och såg tydligt hur hennes ögon läste igenom meddelandet ännu en gång. Jag bet mig löst i underläppen och jag kunde inte undgå att känna mig avundsjuk, avundsjuk på att hon pratade med Niall även om jag ändå var glad för hennes skull. Jag hade så gärna velat att det hade varit jag som hade pratat med någon från bandet, speciellt om det hade varit Zayn. Ett diskret leende landade på mina läppar när hans mjuka leende och varma ögon dök upp i mitt huvud. Bilder från när vi hade varit på konserten spelades upp och bara utav att tänka på hans lena stämma fick mina armar att knottras. Att en person som jag inte ens kände kunde göra mig så glad och varm inombords.
”Shall we go?” frågade plötsligt Sophia vilket fick mig att hastigt titta upp med en förvirrad blick.
”Have you send it?” frågade jag nyfiket. Hon nickade hastigt till svar med ett leende på läpparna. ”Great, I bet he will answer.” Vi gav varandra ett leende innan vi började gå mot vår lektion.
Jag sträckte mig trött efter mobilen i det mörka rummet för att se hur mycket klockan var. Det starka skenet från skärmen fick mig att kisa och mina ögon att tåras. Klockan var strax elva på förmiddagen vilket fick mig att irriterat slänga iväg mobilen och lägga mig tillbaka på rygg i sängen med min ena arm över ansiktet. Irriterat gnuggade jag mina vattenfyllda ögon samtidigt som mitt huvud pulserade smärtsamt. En tung suck for ur min mun innan jag plötsligt kom på vad jag hade gjort kvällen innan vilket fick mitt hjärta att sjunka till botten. Jag tog försiktigt bort min hand från ansiktet och sneglade bort mot mitt nattduksbord. Där stod den mörka gestalten utav den genomskinliga whiskeyflaskan som var tom.
”Shit..” mumlade jag tyst och placerade mina båda armar över ansiktet. Djupa andetag fyllde mina lungor innan jag långsamt satte mig upp på sängkanten. När mina fötter nuddade det kalla golvet for en rysning igenom mig vilket fick min bara kropp att knottras. Jag sträckte mig snabbt efter cigarettpaketet som låg bredvid flaskan och drog fram en cigarett. Jag plutade trött med läpparna och gav den en lång blick innan jag placerade den mellan mina läppar och tände. Min bleka hand for automatiskt upp mot mitt hår och drog de mörka slingorna bakåt. Mina armbågar lutade jag trött mot mina knän innan jag placerade cigaretten mellan två fingrar och lät den lämna mina läppar. Vit rök lämnade långsamt min mun medan jag hade min blick stirrandes i golvet. Jag kunde inte förstå hur en person kunde få en att fördjupa sig så i sig själv. Plötsligt hördes ett dovt ljud vilket fick mig att slänga min blick på min mobil som hade hamnat på det träfärgade golvet. Jag sträckte ut mitt ben efter den och gav den en lätt skjuts mot min riktning innan jag böjde mig fram för att ta upp den. Jag studerade den ljusa skärmen och såg att det var Niall som hade skickat ett sms. Mitt finger drogs långsamt över skärmen innan jag tryckte in min kod och det få rader som stod i meddelandet dök upp.
From: Nialler Horan - 11.02
Message: Hi man! Are you coming down about an hour? I don’t know where we are going to eat yet, we decide that in the car! :)
En tung suck lämnade min rökfyllda mun samtidigt jag tryckte sönder cigaretten i askfatet. Jag hade helt glömt av att jag skulle träffa grabbarna idag. Jag kliade mig löst på armen innan jag snabbt skrev in ett svar.
To: Nialler Horan - 11.04
Message: Hey! I just woke up sorry man but I’ll hurry. See you in a bit!
Jag lade mobilen bredvid mig på det vita lakanet innan jag hastigt reste mig upp för att göra iordning mig.
Här har ni kapitel 7! Förlåt, förlåt, förlåt för en sådan jättedålig uppdatering! Skäms jättemycket men jag kan tyvärr inte hjälpa det :/ Jag försöker iallafall och de dyker ju som sagt upp någon gång!
Tack så jätte mycket för kommentarerna jag fick på förra kapitlet, tycker alltid att det är kul att läsa vad ni tycker och blir alltid lika glad utav att se att jag har fått en ny kommentar, lights up my day! Ni får jättegärna slänga in en kommentar på detta kapitlet också, skulle bli super glad!
Men ni får ha det så bra så länge, så hörs vi när nästa kapitel kommer ut! :)
xxx