imagineonedirection

 

Jag vaknade tidigt nästa morgon med Liam tätt bredvid mig. Jag tittade på honom där han låg och andades tunga andetag. Än så länge hade jag inte pratat med honom men jag tänkte göra det senare. Jag drog försiktigt bort täcket från min kropp och huttrade lätt till när värmen där under försvann. Jag satte mig upp innan jag reste mig upp och sträckte på mig. Jag hörde hur det knäppte till i ryggen när jag sträckte upp armarna så högt upp som jag kunde. Trött slöt jag ögonen och tog ett djupt andetag innan jag öppnade dem igen och satte upp mitt hår i en lös hästsvans. Jag tog upp mina ljusa shorts som låg på golvet och drog tyst på mig dem innan jag tog av mig mitt linne och tog på mig en oversize t-shirt. Jag vände min blick mot Liam och kände hur ledsen jag blev, ledsen på mig själv. Hur hade jag behandlat honom egentligen? Jag suckade tungt innan jag gick bort till hans sida utav sängen, böjde mig ner och gav honom en mjuk kyss på kinden. Ett lågt stön lämnade hans mun samtidigt som han vred sig vilket fick mig att hastigt räta mig upp innan jag tyst tassade ut ifrån rummet. Jag var tvungen att tänka, tänka igenom allt. 

 

Jag klev ut på baksidan och vidare ut på altanen. Solen stod högt på himlen även om klockan bara hade börjat närma sig halv elva. Tydligt hörde jag hur fåglar kvittrade bland de gröna trädtopparna och en ljummen, mjuk vind blåste förbi och jag kände hur ro fyllde min kropp. Jag andades in den friska luften innan jag gick ut på gräsmattan för att senare gå ner till stranden. Jag njöt när de mjuka och varma grässtråna omslöt mina bara fötter men ändå kunde jag inte känna mig helt lugn. Allt som hade hänt gnagde fortfarande i mitt huvud och jag var tvungen att komma på hur jag skulle lösa allting. Ena halvan av mig lutade mot Liam och den andra mot Harry. Jag skulle inte ha varit förvånad om jag helt plötsligt hade delats på mitten. Suckandes lämnade jag tomten och gick vidare ut på stranden. Det blåa, klara vattnet glittrade ikapp med solen och det såg nästan magiskt ut. Jag blickade ut över strandplatsen och till min förvåning såg jag en person sitta vid bryggan. Jag kände genast igen henne och jag visste att det inte var någon idé att vända. Med lugna steg gick jag fram till henne. 

”Hey Rock.” sa jag lågt bakom henne vilket fick henne att hastigt vrida huvudet bakåt. 

”Oh you scared me Felicia.” sa hon förvånat innan hon vred tillbaka sitt huvud mot vattnet. 

”Sorry.” mumlade jag. ”Can I sit here?” Jag tittade menande på platsen bredvid innan hon nickade till svar. Jag slog mig ner bredvid henne, och lät mina ben dingla längs bryggan och mina fötter hamna under vattenytan. Vi satt tysta en stund och bara tittade ut mot vattnet. 

”So what are you doing out here?” frågade jag tillslut. Hon suckade tungt innan hon lätt ryckte på axlarna. 

”Just thinking.” svarade hon och placerade sina händer en bit bakom sig själv så att hon kunde luta sig bakåt. ”What are you doing out here?”

”Just thinking.” härmade jag vilket fick henne att börja småskratta. Vi satt tysta yttligare en stund och bara njöt utav tystnaden. Jag tittade upp mot den klara himlen där inte ett enda moln syntes. ”Rockelle..” började jag tveksamt. 

”Yes?”

”It’s time for me to take a decision.” sa jag i en suck. 

”What kind of decision?” frågade hon och rätade sig upp. 

”About Liam and Harry.” 

”Oh..” Jag nickade innan jag kände hur hon lade sin hand på min axel. ”So what are you going to do?” undrade hon. Jag ryckte på axlarna till svar samtidigt som jag rynkade pannan. 

”I almost had sex with Harry yesterday.” sa jag lågt med blicken fäst på ett träd på andra sidan sjön. 

”You what?” frågade hon chockat innan jag nickade skamset. 

”But we got busted by Niall.” Jag tittade på henne och mötte hennes blick. Hon såg ut som ett enda stort frågetecken. 

”Oh my God, so much drama. What happened?” Hon tittade på mig med oroliga ögonen. 

”I told Niall everything, really everything.” svarade jag och tonade på ordet everything. ”And he want me to tell Liam about how I feel.” Hon nickade instämmande. 

”You really should because this isn’t right to Liam so the only thing you can do is to tell him and then hope for the best.” sa hon. 

”I know.” mumlade jag. 

”But what about Harry?” frågade hon samtidigt som jag flätade ihop mina fingrar med varandra och sedan lade ner mina händer i mitt knä. 

”What about him?” frågade jag osäkert. 

”Are you going to stay with Liam or are you going to try with Harry?” 

”I’m going to stay with Liam, I love him.” svarade jag utan att tveka. Hon gav mig en osäker blick.

”Are you sure about that Felicia?” Jag rynkade pannan samtidigt som jag började överväga tanken på Harry innan jag snabbt skakade på huvudet. 

”Of course I am sure.” sa jag bestämt.

”Okay.” sa hon osäkert innan hon tittade tillbaka ut mot vattnet. För att snabbt byta samtalsämne så att hon inte skulle fråga någonting mer frågade jag henne om varför hon hade varit ledsen igår. Jag såg hur hela hennes kroppsspråk plötsligt förändrades och hon såg inte alls lika säker ut längre. 

”Are you okay?” frågade jag och lade en hand på hennes axel. Hon nickade snabbt till svar innan hon tog ett djupt andetag. 

”I talked with Zayn yesterday.” svarade hon lågt vilket fick mig att titta förvånat på henne. 

”You did?” Hon nickade långsamt till svar. ”What happened?” 

”In the morning he texted me and said that he wanted us to meet. And I said yes so we talked down by the beach and he wanted me to give him another chance.” svarade hon och jag hörde tydligt hur hennes röst var nära på att brista. ”I said no and that hurt me so much.” Hon lade sina händer för sitt ansikte samtidigt som jag hörde hur hon började gråta. 

”Why did you do that then?” frågade jag lugnt innan jag lade en tröstande hand på hennes rygg. 

”Because I’m afraid.” hulkade hon fram samtidigt som hon började torkade bort sina tårar. ”Afraid to get hurt by him again.” Hon tog upp sina fötter ur vattnet innan hon tryckte upp sina ben mot sitt bröst. ”He have cost me so much pain and tears but still I love him because he makes me feel special. He makes me feel that.. that I can’t be with someone else but him. He is my everything.” Jag kände hur hennes ord berörde mig och det var nästan så att jag själv ville börja gråta. 

”Oh honey.” sa jag tröstande och lade min arm om henne innan jag drog henne intill mig. 

”What should I do?” mumlade hon lågt. 

”I don’t know.. I don’t know..”

 

Någon timme senare, utan någon lösning om hur hon skulle göra med Zayn, började jag och Rockelle gå upp mot huset igen. Jag krokade arm med henne innan jag gav henne ett mjukt leende. Hon besvarade med ett försiktigt innan vi båda försträckt tittade upp mot huset då ett högt dån hördes ifrån köket. Ett högt skrik hördes innan skratt fyllde luften. Jag och Rockelle skyndade oss upp på altanen och sedan vidare in till köket. Vi båda tittade förvånat på röran som var därinne. Diskvatten och matrester, som hade flugit ut ur den stora kastrullen, klädde en bit utav golvet. Två par ben stack fram bakom köksön och ett högt skratt ekade i rummet. 

”DeAnna what the hell are you doing?” frågade vi i mun på varandra samtidigt som vi försökte hålla oss för skratt. Där satt hon på rumpan med vatten på sig från topp till tå. Plötsligt kom Louis in springandes till köket och tittade på röran som var därinne. 

”Woops.” hörde vi DeAnna mumla samtidigt som hon försökte resa sig upp men istället halkade hon på det blöta golvet vilket fick Louis att brista ut i skratt och likadant gjorde jag och Rockelle. 

”You are so clumsy.” skrattade Louis innan han placerade sina armveck under hennes armhålor och lyfte upp henne. Jag skakade på huvudet med ett brett leende på läpparna samtidigt som jag såg hur Louis hjälpte henne upp. 

”Yeah, clumsy is the right word.” skrattade Rockelle samtidigt som hon tog upp kastrullen och satte den på diskbänken. 

”What’s happening in here?” frågade plötsligt Niall som stod i dörröppningen med Liam vilket fick mig att komma på att jag behövde prata med honom. 

”DeAnna is a little bit of clumsy, she fell.” svarade Rockelle. 

”As usual.” fyllde Louis i vilket fick DeAnna att börja skratta innan hon slog till honom på armen. Han skrattade lätt innan han gav henne en mjuk kyss på munnen. Jag log åt kyssen innan jag placerade min blick på Liam som tittade på röran i köket. Jag tog ett djupt andetag innan jag gav mig själv en diskret nickning. 

”Liam..” sa jag överdrivet högt vilket fick honom att titta frågande på mig. ”I need to talk to you.” Jag försökte att låta så normal som möjligt och även slänga in ett leende fast som mest kändes falskt. 

”Okay.” sa han och nickade.

”Come.” Jag gjorde en handgest om att han skulle gå ut genom altandörren. Medan han gick förbi mig så mötte jag Nialls blick. Han tittade menande på mig och gav mig ett leende innan jag vände mig om och följde med Liam ut. 

”So.. What did you want to talk with me about?” frågade han och tog min hand. Jag kramade försiktigt om hans hand samtidigt som jag osäkert tittade ner i marken. ”Felicia are you okay?” frågade han när jag inte svarade. Jag tittade upp på honom och nickade.

”Yes I am.” När vi hade gått en bra bit ifrån huset stannade jag upp och vände honom mot mig. ”There is something I need to tell you.” började jag tveksamt. Han tittade osäkert på mig samtidigt som han kramade om min hand som han fortfarande hade i sin. 

”What is it?” Jag släppte hans hand och tittade bort mot huset där de andra fortfarande verkade vara i köket. 

”You are going to be so mad.” mumlade jag. 

”Just tell me.” bad han vilket fick mig att titta tillbaka på honom. Jag kliade mig försiktigt på överarmen samtidigt som jag tog ett djupt andetag.