imagineonedirection

Jag hade velat stänga av allting direkt och gått därifrån efter att hon hade berättat att hon nästan hade haft sex med Harry dagen innan men ändå hade jag stått kvar och låtit henne berätta allt in i minsta lilla detalj. Nu när hon stod där tyst och väntade på vad jag skulle säga kände jag mig stum. 

”Liam?” frågade hon försiktigt. ”Can you please say something?” Min blick, som hade varit placerad i marken, placerade jag istället på Felicia. 

”I need to think for a while.” sa jag kort innan jag lämnade henne i trädgården och gick tillbaka in till köket. Niall och Rockelle, som stod vid köksön, gav mig oroliga blickar. 

”Are you okay?” frågade han. 

”Yeah.” mumlade jag till svar innan jag gick vidare mot hallen och sedan ut genom ytterdörren. Hundra miljoner tankar flög runt i mitt huvud på en och samma gång. Allting kändes så förvirrande, jag kunde inte tro på att det Felicia hade berättat faktiskt hade hänt. Jag kände mig besviken och arg, och jag ville bara skrika rakt ut. Med knutna nävar vandrade jag bort ifrån tomten och vidare in i skogen. Jag kände mig oerhört dum som hade gått omkring och trott att hon inte hade några känslor för Harry när båda två egentligen hade gått bakom min rygg. Fast på något sätt kändes det ändå bra när jag visste att det var mig hon ville ha, det var det hon hade berättat iallafall och nu var det upp till mig att bestämma hur jag ville ha det. Med bestämda steg trampade jag igenom skogen och sparkade iväg en sten så att den flög iväg med en väldig fart. Jag suckade tungt samtidigt som jag placerade mina händer i mina byxfickor. Jag ville verkligen ge Felicia en andra chans men ändå kunde jag inte motstå att känna mig som en idiot om jag gjorde det. Vilken kille som helst hade lämnat sin flickvän efter det men det var någonting inom mig som vägrade släppa taget. Plötsligt hörde jag hur en bildörr smälldes igen vilket fick mig att rygga åt sidan samtidigt som det kändes som om mitt hjärta var utanför min kropp. Jag tittade hastigt åt höger, där ljudet hade kommit ifrån, och jag skymtade ett hustak. Med en rynkad panna började jag gå åt det hållet. När jag hade kommit en bit upp såg jag hela huset och en Harry som gick ut med väskor till en mörk bil.

”Of course.” mumlade jag och tänkte precis vända när jag kom på vad Felicia hade berättat, som hade suddats ur mitt minne för några sekunder. Jag tog ett djupt andetag innan jag, med bestämda steg, började gå mot Harry. Jag kände hur ilskan bubblade i min kropp och för varje steg jag kom närmare desto argare blev jag. Harry, som inte hade lagt märke till mig förrän jag var någon meter ifrån, tittade förvånat på mig. 

”Hey man what are..” Mer hann han inte säga förrän jag tog tag i hans tröja och tryckte upp honom mot bilen. 

”I don’t want you to fucking touch her again understand?”

”I don’t know what you are talking about.” försvarade han sig samtidigt som han tittade på mig med en oförstående blick vilket fick mig att bli ännu mer irriterad än vad jag redan var. 

”Save that to someone who will believe it Harry, she has already told me everything.” sa jag irriterat innan jag släppte taget om honom och backade ett steg. Utan att säga någonting tittade han bara på mig. Jag såg tydligt på hans kroppsspråk att han var beredd att slå till mig om jag skulle göra någonting. Jag suckade högt innan jag skakade på huvudet och gick därifrån med bestämda steg.

                                                                                                                                                                            
Här har ni kapitel 41! Haha alltså jag skäms SÅ mycket! Ser ni hur kort kapitlet är?! Anledningen till att det bara blir kortare och kortare kapitel är för att jag inte har några idéer, noll inspiration. Men det kommer bli förbättringar på det, förhoppningsvis, när jag vet vad som ska hända osv.

Tack för alla jättefina kommentarer på förra kapitlet förresten och jag hoppas jag kan få lika fina på detta även om det är väldigt kort! :)

xxx