imagineonedirection

2013-03-12
21:25:51

Love is louder than the pressure to be perfect - Kapitel 43

Love is louder than the pressure to be perfect: ”Not even I got that many hugs and kisses from you in one day.” sa jag samtidigt som jag gick fram till DeAnna, placerade mina händer på hennes höfter och lutade min panna mot hennes. Hon skrattade lätt åt min kommentar innan jag gav henne en mjuk kyss. Hon placerade sina händer på mina kinder och log. ”You’re weird did you know what?” frågade hon vilket fick mig att rycka lätt på axlarna samtidigt som ett leende spred sig på mina läppar. ”Well.. You can get a kiss from me.” sa mamma plötsligt innan jag kände hur hon gav mig en puss på kinden och drog mig ifrån DeAnna. ”Now go and get the drinks that I asked for.” DeAnna skrattade högt medan jag suckandes lämnade dem med ett leende.
 
                                                                                                                                                                            
 
Några veckor senare..
 
Trött tryckte jag upp skolporten den varma måndag morgonen och klev in. Det var första dagen i skolan efter sommarlovet och jag hade ingen lust att gå dit. Jag var för trött och jag ville inte möta Rockelle efter vårt senaste möte under lovet vid sjön. Hon visade tydligt att hon inte ville ha mig tillbaka men ändå kunde jag inte släppa taget, hon betydde för mycket för mig. Jag suckade lågt innan jag tittade mig omkring i den fulla skolan. Alla hade fått en mörk solbränna efter det fina vädret under lovet och de flesta var lite extra finklädda med tanke på att det var första dagen. Jag hejade lätt på några kompisar innan jag började gå mot mina skåp där jag skulle möta upp Harry. Min blick fastnade på en spegel som hängde på väggen där jag passerade som snabbt fick mig att stanna upp och fixa till en slinga som hamnat fel innan jag fortsatte bort mot skåpen. Jag lyfte min blick från marken och såg Harry stå letandes i sitt skåp efter någonting. 
”Hey man, what are you doing?” frågade jag och klappade honom lätt på ryggen vilket fick honom att rycka till då han inte var beredd på att jag kom. 
”I’m looking for my english book.” mumlade han med händerna och huvudet inne i skåpet. ”Mr Norman will kill me if I don’t bring it with me in class.” Jag skrattade lätt åt honom samtidigt som jag skakade på huvudet. 
”Do you actually see better with your head in there which is so big that it covers all of the light?” frågade jag med ett finurligt leende på läpparna. Han rätade sig upp och tittade på mig med en trött blick. 
”Thanks man, that really helps.” sa han ironiskt samtidigt som han slog ut med händerna. 
”Glad I could help.” Jag ryckte lätt på axlarna vilket fick honom att skaka på huvudet. Harry återgick till sitt medan jag lutade mig tillbaka mot skåpet bredvid samtidigt som jag lyssnade när han svor därför att han inte hittade sin bok. Jag skrattade lågt åt honom innan jag började granska de personer som gick förbi. Än så länge hade jag inte sett Ashley vilket kändes som en lättnad. Det var hon som hade gjort så att allting mellan mig och Rockelle rasade samman igen, och att bara tänka på henne gjorde mig illamående. Med en suck placerade jag mina händer i min fickor innan jag plötsligt såg Rockelle komma gåendes med Niall bredvid sig. Hon mötte min blick vilket fick mig att räta mig upp. Hon tittade snabbt tillbaka på Niall och låtsades inte om mig tills de hade gått förbi oss. Jag kände hur besvikelsen sköljde över mig innan jag drog med handen genom håret. 
”We need to do something about this.” mumlade jag lågt. Harry nickade instämmande samtidigt som han rätade sig upp från skåpet. 
”Yeah.. Maybe we can ask the librarian after a book.” Jag tittade trött på honom samtidigt som jag skakade på huvudet. 
”Not about your book!” utbrast jag. ”About Rockelle. She just passed and ignored me.” 
”Oh..” Han tittade på mig med en medlidsam blick. 
”What should I do?” mumlade jag samtidigt som jag tittade frågande ner på golvet. 
”I don’t know..” suckade han samtidigt som han kliade sig fundersamt i håret. ”Maybe you should do something so that she has to listen to you?” Han höjde på ögonbrynen samtidigt som jag gav honom en fundersam blick och försökte klura ut vad man skulle kunna göra. 
”Like what?” frågade jag honom när jag inte kom på någonting. Han ryckte lätt på axlarna samtidigt som han plutade med underläppen. 
”You have to figure out that on your own because now I have to go and find a book.” svarade han fort innan han försvann bort mot biblioteket. Jag suckade högt innan jag rynkade pannan och började fundera igen. Med händerna i fickorna började jag gå bort från skåpen och vidare bort mot min lektionssal. Jag insåg snabbt att jag hade glömt att hämta mina böcker men jag var för trött för att gå tillbaka de få stegen jag hade gått, så jag fortsatte. Men vad skulle jag kunna göra för att få Rockelle att lyssna på mig? Flera olika idéer flög omkring i mitt huvud som sedan suddades ut lika fort då jag tyckte att de var lika dåliga som lögnerna om att skolmaten är god. Plötsligt kände jag hur arg jag blev därför att jag inte kom på någonting utom usla idéer så hastigt sparkade jag med foten på skåpet bredvid två tjejer som ryckte till då de först blev skrämda. Då slog det mig. Jag stannade mitt i rörelsen och jag kände hur mitt ansikte sken upp. 
”I got it!” ropade jag lättat. ”I got it!” Jag vände mig mot de två tjejerna med ett stort leende medan de tittade på mig med höjda ögonbryn och fundersamma blickar innan jag skyndade mig iväg.
 

Jag tog ut matteboken och ett block som jag samlade i min famn innan jag stängde skåpet och började gå mot dagens första lektion. Besviket suckade jag då jag inte alls hade sett fram emot första skoldagen. 

”You look sad.” hörde jag plötsligt en välbekant röst säga vilket fick mig att titta upp där Niall stod med ett lätt leende på läpparna. 

”Yeah, I’m not so glad to be in school.” suckade jag till svar vilket fick honom att börja skratta. 

”Not me either.” Han ryckte lätt på axlarna innan vi båda började gå gemensamt åt min lektionssal. ”What do you have now?” frågade han och försökte kika på mina böcker som jag hade tryckt hårt mot bröstet. 

”Math.” svarade jag samtidigt som jag himlade med ögonen. 

”Oh math, your favorite subject.” sa han ironiskt vilket fick mig att börja skratta. 

”Yeah my favorite.” sa jag instämmande. ”What’s your first lesson?” Han rynkade pannan och tittade fundersamt framåt. 

”Chemistry or something I think..” svarade han osäkert. Jag skakade på huvudet med ett leende på läpparna samtidigt som vi stannade utanför min lektionssal och väntade på att läraren skulle släppa in min klass. Jag kikade runt i korridoren för att se om Felicia fanns där men hon hade ännu inte kommit. Jag suckade lätt samtidigt som jag kliade mig med min lediga hand i håret. Än så länge så hade ingen fått reda på vad som hade hänt mellan Felicia och Liam, de hade undvikit varandra enda sedan vi var i Rockelles sommarhus. Plötsligt kände jag två händer som lades över mina ögon så att det blev alldeles mörkt.

”Guess who?” sa en förvrängd röst samtidigt som jag hörde hur Niall började skratta. Jag kände igen den bekanta parfym doften vilket fick mig att le. 

”This was a hard one.” sa jag och spelade med vilket fick personen bakom mig att börja skratta. 

”It’s just me babe.” sa Louis samtidigt som han flyttade ner sina händer på mina axlar och vände på mig. 

”I could have never guessed.” svarade jag ironiskt innan jag gav honom en mjuk kyss på läpparna. Han skrattade lågt innan han hejade på Niall som glatt hejade tillbaka. 

”Have you seen Liam or Felicia yet?” Jag tittade på Louis med en fundersam blick innan han lätt skakade på huvudet.

”No, I just came.” svarade han och ryckte på axlarna. 

”Okay..” mumlade jag till svar. ”I’m pretty worried, they haven’t talk to each other at all and Felicia is not telling anything for me, not Liam either.” Louis masserade lätt mina axlar samtidigt som han gav mig en mjuk puss på hjässan. 

”They are not telling anything to me either.” Jag suckade tungt innan jag fäste min blick på Niall som såg ut att veta någonting som inte vi visste, men mer hann jag inte reagera då jag plötsligt kände hur någon petade på mig bakifrån. Jag vände mig om och till min förvåning så stod Zayn där med en allvarlig blick. 

”What do you want?” frågade jag en aning förvånat. 

”I need to talk to you.”

                                                                                                                                                                       

Här har ni äntligen kapitel 43! Förlåt för att det har tagit sådan tid men det är verkligen jätte mycket i skolan, vet inte hur jag ska hinna med allt så därför kan det ta lite tid innan kapitlen kommer ut. Hoppas ni förstår!

Tack för alla kommentar på förra kapitlet förresten, blir alltid lika glad! Förgyller min vardag! :)

xxx

 

Kommentarer:
2013-03-12 @ 21:56:09
#1: alva

jättebraaaa!! :D meeera :D:D

2013-03-12 @ 23:08:47
#2: Olivia

Åh... Vad ska han säga nu? Vill veta ;) Grymt! Meeer :D

2013-03-13 @ 12:20:32
#3: Anonym

Helt awesome! Längtar sönder till nästa :)

2013-03-13 @ 16:12:46
#4: Jenny

Super bra! :D

2013-03-13 @ 19:35:32
#5: Louise

Haha, jättebra :D och spännande!

2013-03-13 @ 19:52:49
#6: Liv F

Awesome kapitel!!!!!!

2013-03-14 @ 07:25:29
#7: Elin

Grymt bra!! Åh de är så spännande längtar redan till nästa! :)

2013-03-14 @ 15:23:15
#8: Sofia

Jätte bra! Ta din tid, då blir varje kapitel bättre :)

2013-03-15 @ 15:43:37
#9: -Hej

Älskar diiiin Nobell!

2013-03-15 @ 18:23:54

Okej. Jag har nu sträckläst din novell och jag måste bara säga - I LOVE IT! Seriöst det är en av de bättre novellerna jag har läst och jag är helt såld.. Man blir verkligen tagen av handlingen och jag glömmer allt annat runt omkring mig. Så sjukt bra, och läääängtar verkligen tills nästa del kommer upp!
Kram!

2013-03-16 @ 23:54:10
#11: Sofia

Yey kapitel:) Älskar det, riktigt bra!!:)

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: