imagineonedirection

2014-04-02
17:53:08

Through the dark - Kapitel 5

 
Previously in Through the dark: ”So what do you prefer? Your name or Mine?” ”Nothing of it.” svarade jag bestämt och flyttade mig ett steg ifrån honom. ”Claire?!” hörde jag plötsligt någon ropa ifrån folkmassan. Jag vred hastigt huvudet åt det hållet jag hört mitt namn ropas och såg Nate komma gående mot oss med spända käkben. ”What’s happening here?” frågade han med en bestämd ton innan Harry släppte taget kring mig. ”I was just dancing with your friend Claire.” svarade han och betonade mitt namn medan han backade undan med ett leende. En tung suck lämnade min mun innan han vände sig om och försvann från folkmassan. Nate placerade en beskyddande hand på min axel vilket fick mig att vända mig om mot honom. ”Was he bothering you?” frågade han oroligt. Jag skakade på huvudet. ”No, don’t worry about him. I just need a drink.” mumlade jag irriterat till svar innan vi förflyttade oss bort från alla människor och vidare bort mot baren.
 
                                                                                                                                                                                                                                                                
 

Bartendern placerade glaset med den färgglada drycken framför mig innan jag gav honom ett tacksamt leende och tog ett säkert grepp om det. Nate pratade högt med Jenna som satt bredvid mig. Medan mina ögon var koncentrerade på dem försökte min mun desperat att hitta sugröret som bartendern placerat i glaset. 

”How’s it going?” skrattade Nate och tittade menande på mitt försök vilket fick mig att le. 

”Pretty good I think.” svarade jag, placerade min blick på sugröret och lät det sedan hamna i mun så att jag kunde dricka utav drinken. 

”You seem down?” Han höjde på sitt ena ögonbryn medan han bet sig i underläppen. ”Are you okay?” Jag mötte hans oroliga ögon innan jag nickade. 

”Yeah, it’s just that Harry guy sucked the fun out of me.” suckade jag. ”But I’m okay, so don’t worry.” försäkrade jag och log. Han tittade tveksamt på mig och försökte se om det fanns någonting som dolde sig, någonting som jag inte berättade. 

”If you say so.” sa han efter en stund och ryckte på axlarna innan han slog sig ner på barstolen bredvid Jenna. Jag lutade mig tillbaka och lät min ena armbåge stötta mig emot bordet medan jag tittade på Jenna som försökte beställa en ny drink från en bartender som krävde legitimation. Sugröret placerade jag i mun och sög långsamt i mig den söta drinken. Mina tankar snurrade runt i mitt huvud medan Jennas gälla röst försvann längre och längre bort. Jag började tänka på Harry. Den obehagliga känslan från hur han betedde sig fanns fortfarande inom mig men jag kunde ändå inte undgå att tänka på hur bra han faktiskt såg ut. Hans händer som hade letat sig in under min topp hade fått mitt hjärta att slå fort, att paniken i mitt bröst att lyfta men ändå hade jag tyckt om beröringen. Hans smaragdgröna ögon kunde få vilken tjej som helst att ge vika men det mörker jag hade sett i dem kvällen innan vägrade försvinna ur mitt huvud. Det hade fått mig att bli osäker och att känna mig otrygg. Jag skakade genast gav mig känslan innan jag ställde ifrån mig mitt tomma glas. Mina händer placerades på vardera sida om mig på stolen innan jag tryckte upp min kroppstyngd och hoppade ner från den. 

”I think I’m going home.” sa jag när jag hade ställt mig bredvid Jenna och Nate. Båda två vände sig förvånat om. 

”Why?” frågade Jenna och sippade på drinken hon hade fått efter mycket övertalning med bartendern. Jag ryckte löst på axlarna. 

”I’m just tired, I think I need some sleep.” Nate tittade på mig med ett höjt ögonbryn och jag såg tydligt på hans ansiktsuttryck att han inte trodde på det jag sa. ”I promise.” försäkrade jag honom innan han skakade på huvudet. 

”If you’re going home, I’ll drive you there.” sa han och reste sig upp vilket fick mig att skaka på huvudet innan jag placerade min hand på hans arm. 

”Nate, it will take 40 minutes for you to drive me home. No, stay here. I’ll take a cab.” svarade jag med ett leende. 

”But..” började han men jag avbröt honom snabbt. 

”No but. It’s not like I haven’t take the cab before.” 

”Are you sure?” frågade han, ignorerade det jag sagt, och tittade tveksamt på mig vilket fick mig att hastigt nicka och slänga en menande blick på honom. 

”I’m sure.” Han nickade innan han omfamnade mig i en kram. Jag tyckte inte om att ljuga för Nate men för tillfället så ville jag bara vara själv och få sova. 

”Text me when you’re home so I know that everything is alright.” viskade han i mitt öra vilket fick mig att nicka medan jag besvarade hans kram. 

”I will.” svarade jag innan vi släppte varandra och jag slängde en blick mot Jenna. ”Bye Jenna!” ropade jag och vinkade vilket hon också gjorde innan jag började gå ifrån dem för att ta mig ut från lokalen. Jag armbågade mig ut mellan de dansande ungdomarna och jag var tvungen att först flytta mig åt höger innan jag lika fort behövde flytta mig åt vänster. Det var som en enda stor labyrint och ingen verkade ens bry sig om att jag försökte ta mig fram. En lättad suck lämnade min mun när jag hade lyckats ta mig ut från den stora folkmassan och kommit ut ur lokalen. Även om klockan var över midnatt så var luften ljummen och de mörka gatorna var upplysta med starka gatlampor. Jag tog upp min mobil ur fickan innan jag slog in taxinumret och lyfte upp den mot örat. 

 

...

 

Det hade snart gått över en halvtimma och taxibilen hade ännu inte dykt upp. Jag stod och stampade otåligt vid trottoarkanten. Människorna utanför klubben blev allt färre och snart var det bara några få som gick in och ut. Den höga musiken inne i lokalen hördes enda ut till där jag befann mig. Jag visste inte hur många gånger jag hade tittat genom min mobil på dessa 30 minuter men det började bli tjatigt och mitt tålamod sjönk. En tung suck lämnade min mun medan jag tittade mig omkring. Min blick placerades på ett gäng killar som stod en bit ifrån mig, de stod i en cirkel vid byggnaden bredvid klubben. Jag lät mina ögon granska dem. Deras långa kroppar var rakryggade och deras ansiktsuttryck kalla. Trots deras ogästvänliga kroppsspråk kunde jag inte sluta stirra och det tog inte lång tid förrän jag upptäckte den lockhåriga pojken som befann sig med dem. Harry stod och pratade med de två killarna som hade varit med honom kvällen innan och även en annan kille som jag inte tidigare hade sett. Plötsligt tittade killen, som jag inte kände igen, på mig och gjorde sedan en gest med huvudet mot mitt håll vilket fick allihopa att lägga sin uppmärksamhet på mig. Deras mörka blickar mötte min vilket fick mig att känna mig illa till mods. När Harrys ögon mötte mina fanns återigen mörkret i dem vilket fick den otrygga känsla att sprida sig i min kropp. Jag vände hastigt bort mitt huvud och fokuserade min blick återigen på vägen framför mig. Samtidigt som jag försökte lugna ner min uppjagade kropp lämnade en stor suck min mun medan jag himlade med ögonen. Hela situationen hade blivit pinsam. Jag hade klargjort för Harry att jag inte ville ha någonting med honom att göra men där stod jag nu och stirrade ut han och hans vänner. Skakandes på huvudet sneglade jag över mot dem och såg hur Harry sa någonting till dem innan hans långa ben började röra sig åt mitt håll. Mina ögon vidgades medan jag tittade rätt fram igen. 

”Fuck.” mumlade jag tyst för mig själv innan jag drog med handen genom håret för att få bort luggen från mitt ansikte. Min blick flackade fram och tillbaka på vägen medan jag försökte komma på hur jag skulle ta mig ur situationen samtidigt som svordomar, endast som viskningar, lämnade min mun. 

”So you were checking me out?” hörde jag plötsligt hans raspiga stämma fråga bakom mig. Nervositeten intog min kropp, rädd över att möta mörkret igen. Jag vände mig hastigt om så att mina mjuka lockar smekte mitt ansikte. Mina ögon mötte hans men mörkret i hans gröna ögon var som bortblåst, istället såg de vänliga och förföriska ut vilket fick mitt självsäkra yttre att bli nervös. 

”I was not.” nekade jag med en rynka placerad i min panna. ”I didn’t even see you.” Han höjde på ena ögonbrynet och jag såg tydligt i hans ansiktsuttryck att han inte trodde mig. Rynkan i min panna försvann medan en tyst suck lämnade min mun.

”Okay I did see you, but I wasn’t checking you out.” försäkrade jag honom och placerade en hand på min höft. Ett skratt lämnade hans mun innan han drog med handen genom sina bruna lockar. 

”If you say so beautiful.” sa han med en mörk röst och hans ögon som letade sig in i mina, medan han bet sig i underläppen, fick mitt hjärta att rusa iväg. Jag skakade hastigt på huvudet innan jag höjde på mitt ena ögonbryn och gav honom en bestämd blick

”Can you just stop?” Min fråga fick honom först att bli förvånad innan ett retsamt leende letade sig fram på hans läppar. 

”Stop with what?” frågade han oförstående. 

”With this!” utbrast jag innan förvåning skymtade i mina ögon då jag inte var beredd på den höga tonen jag hade använt. ”Why are you keep doing this when I asked you to stop before?” Leendet som lekte i hans mungipor blev mindre medan han tog ett steg närmare mig. Luften mellan våra kroppar var bara några ynka centimeter tjock och hans ögon, som jag inte kunde läsa av, lämnade mina och placerades istället på mina läppar. Jag backade ett steg för att öka avståndet mellan oss men han var snabb med att ta tag i min handled och dra mig intill sig så att våra kroppar nuddade varandra. Han placerade sin ena hand bakom min nacke och hans plötsliga beröring på min bara hud fick min kropp att reagera med en ryckning. Mitt hjärta pulserade fort i bröstet och det verkade som om han också kände av det då hans retfulla leende var tillbaka på hans läppar. Han böjde sig ner mot mitt ansikte och paniken intog min kropp. Tänkte han kyssa mig? Jag ville ingenting annat att vända bort mitt huvud och knuffa honom ifrån mig men ändå stod jag som förstenad kvar och stirrade in i hans ögon. Hans beteende gjorde mig nervös och osäker men det gjorde mig också nyfiken på vad det var han ville. Våra läppar var bara någon centimeter ifrån varandra innan hans plötsliga gav vika och istället placerades i närheten utav mitt öra. 

”Maybe I don’t want to stop Claire.” sa han med låg röst. Hans mjuka lockar kittlade min kind samtidigt som hans förföriska stämma ekade inuti mig. Jag bet mig löst på insidan utav kinden medan hans stora händer lämnade min kropp. ”That made your knees shake huh?” skrattade han retsamt medan han placerade sina armar i kors över sitt bröst. Jag tittade storögt på honom innan jag skakade på huvudet åt det han precis hade sagt. En ljudlig suck lämnade min mun. 

”I need to go now.” sa jag med en irriterad ton, oförstående om vad han höll på med, innan jag vände mig om och började, med snabba fötter, gå ifrån honom. Dock hann jag inte långt förrän hans långa kropp stod framför mig igen. Att han inte ville lämna mig ifred gjorde mig osäker och jag kände hur handsvetten bröt ut i mina handflator. 

”Where are you going?” frågade han med ett snett leende. 

”Home.” svarade jag oberört medan min blick sökte sig ut mot vägen, letandes efter taxin som skulle hämta upp mig. 

”I can drive you.” sa han och nickade bort mot parkeringen på andra sidan vägen. 

”No thanks, I’ll take the cab.” svarade jag bestämt, utan att låta blicken lämna vägen, och försökte gå förbi honom men han ställde sig ivägen för mig ännu en gång. 

”Come on.” Han gav mig ett charmigt leende medan han tog ett säkert grepp kring min handled. Jag försökte att ta tillbaka min arm men hans grepp var för hårt. 

”Can you please stop.” försökte jag säga självsäkert men min osäkerhet lös genom. Greppet kring min handled lättade och hans släppte den. 

”Take it easy, I was just offering you a ride.” konstaterade han och en rynka placerades i hans panna. 

”Well you are doing it in a very weird way and I don’t even know you. You could be anyone. You could be a rapist, a murderer!” utbrast jag vilket honom att skratta. 

”I can assure you that I’m not a rapist.” svarade han med ett leende vilket fick mig att skaka på huvudet. 

”Well, I can’t assume anything else. If you and your friends are doing drugs..” mer hann jag inte säga förrän han avbröt mig. 

”I’m not doing drugs.” sa han förvirrat med sina armar placerade över sitt bröst. 

”But yesterday.. you asked Jack for money..” fortsatte jag osäkert

”Well just because I help my friends doesn’t mean I do drugs.” svarade han med ett leende och ett höjt ögonbryn. Han tittade på mig som om jag hade gjort bort mig fullständigt vilket fick mig att sucka. 

”Can you leave me alone now?” frågade jag istället medan varenda muskel i min kropp var spända, beredda på att han ännu en gång inte skulle tillåta mig att gå. Jag granskade hans oberörda ansikte innan han ryckte löst på axlarna. Mina axlar sjönk lättat ner, glad över att skulle låta mig vara ifred. Med mina tänder tryckta i underläppen vände jag mig om och började gå ifrån honom. 

”And Claire.” sa han plötsligt vilket fick mig att stanna upp mitt i steget. Jag vände mig långsamt om  innan jag mötte de gröna ögonen. ”I’ll see you later beautiful.” flinade han retsamt. Förvånad över hans drastiska personlighets förändringar följde jag hans ryggtavla medan han gick tillbaka till sina vänner.

                                                                                                                                                                                                                                                                

Här kommer kapitel 5!

Tack för kommentarerna på förra kapitlet, blir alltid glad över att höra vad ni tycker. Kommentera gärna på detta också! 

Ha det så bra så länge! :)

xxx

Kommentar:
2014-04-07 @ 10:40:55
#1: Anonym

Jättebra skrivit, man vill bara läsa mer och mer!:)

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: