imagineonedirection

2014-01-14
19:26:00

Confessions of a broken heart - Kapitel 8

Previously in Confessions of a broken heart: ”Whaaaaat..” började hon och drog ut extra långt på a:et samtidigt som hon skrev färdigt meningen. ”..do you think about this?” Hon räckte över mobilen och jag läste snabbt igenom raderna hon hade skrivit. ”Really glad to hear you are having a good time! I’m really good as well, especially when I saw that you had answer me. I thought that you wouldn’t see it but you did..obviously haha. So what are you going to do on your free time? Beside from chilling :)” ”That was good.” svarade jag med ett leende på läpparna. 

Vit rök lämnade långsamt min mun medan jag hade min blick stirrandes i golvet. Jag kunde inte förstå hur en person kunde få en att fördjupa sig så i sig själv. Plötsligt hördes ett dovt ljud vilket fick mig att slänga min blick på min mobil som hade hamnat på det träfärgade golvet. Jag sträckte ut mitt ben efter den och gav den en lätt skjuts mot min riktning innan jag böjde mig fram för att ta upp den. Jag studerade den ljusa skärmen och såg att det var Niall som hade skickat ett sms. Mitt finger drogs långsamt över skärmen innan jag tryckte in min kod och det få rader som stod i meddelandet dök upp. 

From: Nialler Horan - 11.02
Message: Hi man! Are you coming down about an hour? I don’t know where we are going to eat yet, we decide that in the car! :)
En tung suck lämnade min rökfyllda mun samtidigt jag tryckte sönder cigaretten i askfatet.  Jag hade helt glömt av att jag skulle träffa grabbarna idag. Jag kliade mig löst på armen innan jag snabbt skrev in ett svar. 
To: Nialler Horan - 11.04
Message: Hey! I just woke up sorry man but I’ll hurry. See you in a bit!
 
                                                                                                                                                                           
 
 
Zayn klev in i den mörka bilen och satte sig tillrätta i det brunfärgade sätet. 

”You made it.” skrattade jag. Han gav mig ett snabbt leende innan han fokuserade sin blick ut genom rutan. De andra killarna rynkade sina pannor innan de ryckte lätt på axlarna och tog upp diskussionen de hade haft innan. Jag studerade noga Zayns ansikte. Hans ögon var trötta med mörka påsar under och hans, annars fixade, hår spretade åt alla håll. En fundersam rynka placerades i min panna. ”Are you okay man?” frågade jag med en låg ton så att de andra inte skulle reagera. Han sneglade mot mig samtidigt som han nickade. Jag tänkte fortsätta men hans ansiktsuttryck visade tydligt att han inte ville ha några fler frågor. Jag visste mycket väl varför han var som han var och det var på grund utav Perrie. En tung suck lämnade min mun innan jag tog upp min mobil ur min trånga jackficka. Jag bläddrade långsamt igenom mina bilder, omedveten om vad jag skulle göra. 

”Ey Niall.” utbrast plötsligt Louis vilket fick mig att hastigt titta upp. ”Have you checked if Sophie has answered your message?”

”Sophia.” svarade jag i en suck. ”And no I haven’t.” 

”I’m just messing with you.” skrattade Louis samtidigt som jag klickade mig in på twitter. Med snabba fingrar klickade jag fram Direct message och bläddrade igenom tills hennes namn dök upp bland de olästa meddelandena. Ett leende placerades på mina läppar samtidigt som mina ögon läste igenom det hon hade skrivit. Efter en stunds funderade på vad jag skulle svara tog jag fram ett nytt meddelande. I ögonvrån såg jag hur både Harry och Louis tittade på mig med finurliga leende, likaså Zayn hade blivit nyfiken. 

”What?” frågade jag trött och tittade upp på dem. 

”Considering your smile, we guess she has answered.” svarade Louis vilket fick mig att le igen. 

”Yeah maybe.” mumlade jag snabbt till svar innan jag tittade ner på min mobil igen vilket fick killarna att börja skratta. Jag skakade lätt på huvudet innan jag började skriva in svaret till Sophia. ”That’s nice, I get happy when I see your answers as well! I actually don’t know, I haven’t planned anything. Just hanging with the lads, I suppose. And you? What are you doing during the days? :)

”Ey, can you show a pic of Sophia?” frågade Liam som satt bredvid mig och tittade över min axel på mobilen. 

”You saw her on the Meet and greet.”

”I can’t remember everything.” utbrast han vilket fick mig att skratta medan jag gick in på hennes twitter och tog fram en bild. ”She’s fit.” sa han och nickade. 

”Let me see.” sa Harry och lutade sig framåt vilket Louis också gjorde. Jag visade dem bilden vilket fick dem båda att nicka instämmande på det Liam precis hade sagt. 

”She’s fit.” mumlade de i mun på varandra. Zayn sneglade på mobilen och nickade hastigt till svar innan han fokuserade sin blick ut igen. Hans dystra ansikte fick mig att sucka och min glada känsla i kroppen att försvinna. Jag tittade menande på killarna men de plutade bara med underläppen och ryckte på axlarna. 

”Sooo, what are we going to eat?” frågade Liam och drog ut på o:et samtidigt som han klappade ihop sina händer. Vi förstod hinten. Zayn skulle komma på andra tankar. 

”Yeah, what do you think Zayn?” frågade Louis med ett snett leende samtidigt som han slog med sin armbåge lätt i hans sida. 

 

 
Jag drog försiktigt ner mina persienner innan jag tände lampan och tog av mig mina kläder så att jag bara stod i underkläder. Med långsamma steg ställde jag mig framför spegeln och studerade den smala tjejen som stod där. Mörka märken skymde stora delar utav min kropp vilket fick salta tårar att fylla mina bruna ögon. Jag vek hastigt undan min blick och stängde hårt mina ögon. Mitt hjärta bultade hårt i bröstet samtidigt som rysningar for igenom min mörbultade kropp. Jag ville så innerligt gråta men det gick inte, jag ville skrika men jag kunde inte. Jag korsade mina armar och placerade mina kalla händer på dem innan jag ömt smekte mig själv. Min frusna kropp fick mig att skaka och mina tänder att hackas. Jag drog med mina fingrar löst över de mörka märkena som befann sig på mina armar och jag kunde inte låta bli att känna att det var mig det var fel på. Min mamma försvann när jag var liten och jag har knappt hört från henne sedan dess. Min pappa slår mig tills jag knappt kan stå på mina ben och kallar mig saker som får mitt hjärta att falla i bitar. Det måste vara jag. Det måste vara mig det var fel på. Det var bara mig han klagade på. Mina tankar avslutades tvärt när jag hörde fotsteg utanför dörren som sedan försvann nerför trappan. Musklerna i min kropp var spända och mina öron lyssnade noga efter vart fotstegen tog vägen. Plötsligt hörde jag hur ytterdörren öppnades och sedan stängdes med en hård smäll vilket fick mig kropp att reagera med en ryckning. Mina fingrar spände hårt kring mina armar, nervös över att han skulle gå tillbaka in. Mina tänder hade ett hårt grepp om min underläpp och blodsmaken började långsamt sprida sig i munnen. En hård smäll hördes, en bil som körde ut från uppfarten och strax därefter var det höga ljudet från BMW:n borta. Mina spända axlar föll långsamt ner och mitt snabba, pulserande hjärta började slå i normal takt. En efterlängtad suck lämnade min mun samtidigt som mina armar föll ner längs min kropp. Jag drog på mig ett långt linne innan jag satte mig ner med en duns i sängen och lät dens mjuka täcke omsluta mina kalla ben. Plötsligt hördes ett dovt ljud bredvid mig vilket fick mig att hastigt titta ner på mitt gulfärgade täcke. En selfie på Sophia med sin tunga utsträckt dök upp på min mobilskärm. Jag tog ett säkert grepp om den innan jag lät mitt finger glida över skärmen och sedan förde upp den mot örat. 

LEAH!!!” skrek hon i telefonen vilket fick min arm att automatiskt dra mobilen ifrån örat och mina ögon att bli uppspärrade. 

”What?” frågade jag trött då hennes gälla rop hade fått min huvudvärk att bubbla upp. 

”Don’t sound like that..” suckade hon. ”This is something unbelievable crazy and I couldn’t wait till school tomorrow.”

”I’m sorry.” skrattade jag. ”I got headache. But what is it?” 

”Oh.. But as you know, I have been talking to Niall for a couple of weeks..”

”Yeah..”

”And..” Hon avbröt sig själv och jag hörde tydligt hur hon tog ett djupt andetag.

”And what?!” utbrast jag nyfiket samtidigt som jag slog ut med min lediga arm. ”What have happened?!” Hon skrattade högt åt min nyfikna ton innan hon yttligare tog ett djupt andetag.

”Okay..” började hon i en suck. ”I have a date.” 

”A date? Oh how fun.” svarade jag glatt innan en fundersam rynka placerades i min panna. ”But what have Niall to do with..” Jag avbröt hastigt mig själv medan min mun formades till ett o och ett gällt skrik lämnade min mun. ”Oh my God Sophia! Are you going on a date with Niall?!” utbrast jag med ett brett leende på läpparna. 

”Yes.” skrattade hon lyckligt. 

”I can’t believe this Soph, it’s so..”

”Surreal? I know! I can’t believe it either. It’s like a dream come true. Thank you Leah for making me write to him.” 

”Aw you’re welcome.. Ohh I need to say it again, I can’t believe it!” skrattade jag.

”I’m so nervous I walk back and forth in my room. I can’t be still.” Jag log för mig själv när hon började berätta om meddelandet innan jag plötsligt började känna mig avundsjuk. Jag var glad för hennes skull men jag hade så gärna velat att det var jag. Tänk om det hade varit Zayn som hade bjudit ut mig istället. Jag skakade hastigt på huvudet. Han skulle aldrig vilja bli sedd med mig. Det skulle bara hända i mina vildaste fantasier, jag hade inte sådan tur. 

”So we have talked the whole evening about this.” 

”What?” frågade jag efter att mina tankar plötsligt avbrutits. 

”We have talked about this the whole evening.” sa hon överdrivet högt vilket sedan fick oss båda att skratta. ”And there is one more thing I need to tell you..” 

”And that is?” frågade jag nyfiket. 

”You are going with us.” Orden som hon precis hade uttalat hamnade som pusselbitar i mitt huvud som jag var tvungen att pussla ihop för att ens förstå det hon precis hade sagt.

”What?!” utbrast jag chockat samtidigt som jag hastigt reste mig upp. ”Why am I going to be with you? I’m gonna be like the third wheel. No Sophia, this is insane.” svamlade jag fort fram samtidigt som jag klampade fram och tillbaka. 

”No you’re not going to be like the third wheel.” skrattade hon. 

”How can you be so sure?” Min mobil var hårt pressat mot örat och min handsvett hade brutit ut i mina handflator. Hennes svar fick mina ben att tvärstanna och min mun att formas till ett o.

”What? Are Zayn coming as well?”

                                                                                                                                                                     


Hej allihopa! Nu, äntligen, lägger jag ut 8:e kapitlet. Förlåt så jättemycket för att det har dröjt så. Min bror har kommit hem under jullovet (som jag inte träffat på 2 år) och sedan så mår jag fortfarande sådär, det går i vågor hela tiden. Min skrivlust försvann också i samband med detta men nu för någon vecka sedan fick jag ett ryck och satte mig och skrev. 

Tack så jättemycket för kommentarerna på sista kapitlet, tycker alltid att det är lika kul att läsa om vad ni tycker! 

Jag vet tyvärr inte när nästa kapitel kommer ut men jag jobbar på det. Nu får ni alla ha det så bra så länge och jag hoppas att ni haft en bra jul och ett bra start på det nya året. Jag får inte heller glömma att skriva ett litet kort grattis till Louis och Zayn som fyllde år för inte så länge sedan. Sååå, grattis!! Haha! :)

xxx

Kommentar:
2014-01-15 @ 00:39:34
#1: Sofia

Det här är verkligen värt att vänta på!! Helt sjukt bra, du är så duktig på att skriva!
Hoppas du känner dig bättre snart och att du finner något som får dig att bli riktigt glad igen!

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: